Kryptovalutor som Bitcoin och Ethereum är inte anonyma utan pseudonyma, vilket innebär att transaktioner är publikt synliga men kopplade till adresser istället för namn.
En vanlig missuppfattning är att krypto ger fullständig anonymitet. I verkligheten är de flesta blockkedjor helt transparenta: vem som helst kan se varje transaktion som någonsin gjorts, vilka adresser som var involverade och hur mycket som skickades. Det som saknas är en direkt koppling mellan en adress och en person -- men den kopplingen kan ofta göras i efterhand.
Om du till exempel köper kryptovaluta via en reglerad börs som kräver legitimation (KYC) knyts din identitet till din adress. Analysföretag som Chainalysis specialiserar sig på att spåra transaktionsflöden och koppla adresser till individer. Myndigheter och brottsutredare använder dessa verktyg regelbundet. I praktiken är Bitcoin därför mindre anonymt än kontanter.
Det finns kryptovalutor med starkare integritetsfunktioner, så kallade privacy coins (exempelvis Monero), som använder tekniker för att dölja avsändare, mottagare och belopp. Även på andra kedjor finns verktyg som kan öka integriteten, men de kräver medveten användning och teknisk förståelse.
Tänk på det så här: en blockkedja är som ett öppet kassaregister på torget. Alla ser transaktionerna, men köparen bär mask. Frågan är hur lätt det är att ta reda på vem som bär masken.
Läs mer om relaterade begrepp som privacy coin och KYC/AML i ordlistan.